Överkörd och dryga typer..

Nu känner jag mig som överkörd av en ångvält eller åkt in i en vända i en mangel. Läget var ganska bra på dagen, bättre än på länge faktiskt men nu vet jag inte vad som hände. Bestämde mig ändå för att försöka ta mig ur soffan för att gå till konsum. Är säkert mindre än 1km dit men det tog nog närmare 40 min att gå fram och tillbaka. Men vad gör man inte för lite godis, speciellt nu när kortisonet styr allt jag äter :P har redan hunnit äta mat tre gånger idag och hinner säkert med lite mer. Känns rätt äckligt att bara äta hela tiden men banta får jag väl göra sedan, ingen idé att ens försöka vara nyttig nu :)

Har inte gjort något idag förutom att sitta vad datorn och kollat lite på tv. Ringde till försäkringskassan och fick prata med någon rätt otrevlig dryg typ. Måste man vara otrevlig för att få jobba där eller? Man vill ju liksom ha sina pengar men det skiter de nog faktiskt i så länge de får sin lön. 

Såhär känner jag mig nästan nu (ja, man måste ju kunna skoja lite om sig själv ibland även om det egentligen kanske inte alls är så kul) 

När jag var liten och fick det här första gången (minimal change nefropati, som det heter) så såg jag nästan ut sådär på riktigt faktiskt. Men då var allt betydligt värre än vad det är nu. Kortison kan göra att man sväller upp hemskt mycket, även om man inte äter så mycket mat. Kommer såklart inte ihåg allt men en hel del och man glömmer inte direkt bort det...lång historia men det tänker jag inte skriva om, iaf inte nu.